Nya utmaningar

Jag har också kikat lite på Köpenhamn som ligger bra till om man vill springa sura pass i vinter. Jag har faktiskt varit anmäld till Köpenhamn en gång i tiden. 1997 tror jag det var. Fotboll en vecka innan satte stopp för det.
Just nu har jag fortfarande alldeles för ont i benet för att kunna springa. Med facit i hand var det nog inte så smart att springa ett maraton med skadat ben. Fast det visste jag nästan innan.

Blåsa liv

Dags att blåsa liv i bloggen igen. En dryg vecka efter målgången i Berlin är jag fortfarande mycket stolt över min och vår insats. Vi är medelålders heltidsarbetande småbarnsföräldrar som betvingade varenda gatstump av Berlin. Kroppen har slutat värka, minnet av de sista 5-6 kilometrarna börjar blekna och suget efter nya utmaningar växer. Igår loggade jag in på Köpenhamns marathon som går av stapeln i maj. Tänk er göttiga 2-milapass i snöslask och minusgrader. Jag vågar lova att jag inte sprungit mitt sista marathon. Jag hoppas att jag sprungit mitt långsammaste.

Nu siktar jag på en fin tid i sprintloppet Yddingen runt (12 km - lönt att träna?) om en månad.