...är också det andra längsta passet genom tiderna. 25,25 km på en runda som aldrig tycktes ta slut. Trots allt kändes det lite hoppfullt inför Berlin. Det var första långpasset då jag insåg att projektet kanske är genomförbart.
Sprang med vätskebälte, pulsband, hållare till mobilen på armen, Ipod i fickan, Garmin på armen och energigelpåsar i fickorna. Börjar kännas lite som om man är en vandrande (eller springande kanske) reklampelare för löparprodukter. Den som påstår att löpning är en billig sport har fel.
För övrigt anser jag att Mange bör köpa en funktionskeps!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar